Makrillen på varv 1974
Det hände sig, jag tror det var i aug. mån 1974, som Makrillen gick på varv i Göteborg. Det var väl en sista översyn, för det var ju sista året hon var verksam.
I varje fall bar det sig inte bättre att det blev helg och jag som var vpl kock och en vpl motorman fick vakten över helgen. Vakthavande befäl var ingen mindre än den inte helt okände på ubåtssidan Bo Peders.
Väl i docka, lämnade alla utom vakthavande vpl:are ubåten, även vakthavande befäl men han bodde i Gbg så det var inga problem att nå honom om något hände.
I varje fall så blev det en "lång helg" för Lorentzon och mig i dockan,
Vi kunde ju inte lämna vårt uppdrag för det lockande nöjeslivet i Göteborg. Och jag som hade varit till sjöss (handelsflottan) innan "lumpen" var ganska sugen på lite party.
Plötsligt på lördagen dök vakthavande befäl upp, jodå där kom Peders med fru "ångade" i sin lilla motorbåt för att kolla läget och överlämna lite förströelse till vakthavande vpl:are. Förströelsen bestod av ett antal veckotidningar av hemmets och året runt vad jag minns, och så lämnade han båten igen.
Ja men va f-n, var blev fibban o lektyren av, undrades vi, husmorstidningar? Vi fattade ingenting men nåväl tanken var ju god.
Vid nästa vaktrunda kollade jag omgivningen på varvet och upptäckte att i dockan vid sidan om, låg ett ryskt handelsfartyg. Lorentzon!! För tusan, kolla in en RYSS!!! Ja va då, då undrade han? Du, sa jag, vi går över och kollar om dom har nåt brännvin till oss. Va ? du är ju inte klok det kan vi inte. Varför inte? Sagt o gjort vi knallade över och hittade kocken, som tittade underligt på oss, och när vi sa var vi kom ifrån blev ögonen ännu större. Rysskocken pratade hyfsad engelska så språket var inga problem. Nåväl vi frågade om han hade en eller två flaskor att sälja till oss. Vi hade inget att betala med men han kunde ju komma och kolla på "vår" båt. Han tittade undrande på oss igen men hämtade två pavor, och så knallade vi mot Makrillen. På väg dit tittade han sig oroligt omkring och tänkte nog, gör jag rätt? (det fanns ju "politrucker").
Väl framme vid relingen sa vi: kom nu så tittar vi in i vår skuta, men då var rysskocken ganska blek om nosen och svetten lackade lite i pannan på honom.
Nä va f-n grabbar, jag vågar inte, men ta pavorna och ha de gott.
Okej vi trugade inte, tackade så jättemycket och gick ner i vår skuta.
Ja ni förstår själva, helgen blev jättetrevlig, även med hemmets veckotidningJ
Sista kocken på Makrillen
Göran Persson